hejhej
Den här bilden bjuder vi på
Studiedag
Saknar
lillsyrran
A+ BARN
Men nu är det bara slut spurten kvar, sedan är det jullov i 3 veckor och det ska bli underbart! Sedan efter jul kommer även Johanna hem, efter ett år borta i Australien. Jag känner på mig att jag kommer få mer inspiration att fortsätta då.
Kina måste göras.
Matte provet på tisdag/torsdag.
Franska komplettering på torsdag.
Historia prov på onsdag.
DET SKA GÅ! DET MÅSTE GÅ!
Jag vill, jag kan, jag ska.
Hej fredag
Lite av varje, kul jätte kul, lääs...
Hej hopp alla varelser, har gått en vecka sedan jag uppdaterade bloggen. Har inte ens tänkt på det, inte förens jämt nu då jag kikade runt på massa bloggar. Så opps, hoppsan.
Veckan har inte varit speciellt händelserik den här heller. Inga läxor nästan, så det var skönt. Eller jo NO prov va? Ja som ni märker har jag inte alls stor koll längre, är väldigt stressigt just nu. Väldigt mycket i skolan, mycket som inte är godkänt och som måste börjas tänka på. Bara en månad kvar innan jullov…. Både gott och ont alltså.
Imorgon ska jag umgås med mina fina tjejer, som jag inte alls har haft speciellt mycket tid med längre Blir väl dock så, man måste priotera bort vissa saker.
Plugga, träna äta, sova om och om igen.
Sen på Söndag, ska Linus hjälpa mig med matten. Efter som att jag väntar mitt första omprov någonsin. Blev verkligen jätte besviken, men sånt är väl livet…
HAHAH, såg nyss när jag kikade på min blogg, i det förra inlägget. På bilden, det står att Therese fyller år den 17 februari ist för januari.Och så står det att jag fyller år i Maj, ist för April….
hahaha
Du ställer bara till det för dig själv.
Right now, så underbart vackra
+ True
tvärstopp
Dag 2
En vecka sedan idag.
En hel vecka sedan jag, mamma och lillasyster satt i bilen på väg till sjukhuset i Karlstad. För att få säga ett sista hejdå, innan det var dags för vår käre farfar att lämna oss.
Vi hann aldrig komma fram och få se honom vid liv, utan vi fick ist beskedet i bilen, vid rödljuset. Att farfar lämnat oss, försvunnit, somnat in, dött.
Jag förstod aldrig att det var sant, förens jag såg min pappa. Komma ut ur hissen på sjukhuset. Det var då, den stunden jag förstod, att jag aldrig kommer få se min farfar igen.
Jag blir ledsen när jag tänker på det, alltihopa. Blir ledsen när jag ser på kort, fina vackra friska kort. Och när jag vet att Johanna & David inte fick chansen att säga hejdå. Men är glad att de fortfarande får vara med och påverka begravnigen.
Det är viktigt att minnas och bevara. Jag har underbart vackra minnen med dig farfar. Och du vet vilka jag menar. För det har jag berättat på alla tal jag har dragit under dina 76 födelsedagar.
Sitter och tittar på ett kort, då jag ser så lycklig ut. Jag sitter i farfars knä, i gungstolen på damvägen. Medans farfar läser en bok för mig. Och både du och jag skrattar av lycka. Det är då jag inser att det aldrig kommer inträffa igen. Som med vinden, som med vinden
hej
Twin sistah
Inte min dag
Ska till Kil imorgon igen. Och då jävlar ska ni få se på revansch. (förhoppnigsvis)
Vattenpark
Huuuuuuur nöjd brud?